Hej!

Det är Rolf igen.

Jag satt vid frukostbordet idag och fick ett tvillingpar av ord. De låter poetiska, och är det. Men det  underbara är att de dessutom är realistiska.

Orden är Hopp och Nåd!

Jag börjar med nåd för det är förutsättningen för hopp.

Människolivet är ofta nersölat av olika saker, som kan få den gemensamma etiketten Synd. Jag talar inte om synd idag annat än som relief till nåd.

Jag har läst ett par deckare de senaste dagarna så jag har kommit in i et trall av  synd och brott och nåd och frikännande.  Jag har lyckligtvis aldrig varit åtalad och därför vet jag inte hur juridisk nåd känns, men jag kan före-

ställa mig det.  Däremot har jag daglig kontakt med den nåd vi får av Gud.

Den känns - bland annat! -  som att badda sitt ansikte  med kallt vatten när man tvättar sig.

Vi syndar ständigt på olika sätt. Allra mest kanske i våra tankar och känslor. Kroppen är inte hälften som ofta iblandad i synd som tanken och hjärtat.

Tänk Dig nu att man tar bort nåden!  Vilken förfärlig tanke! Allting som Du har tänkt och gjort sedan barndomen börjar plötsligt gälla inför Guds domstol! Jag kan bara tänka ett enda ord av det moderna slaget, som passar här:  Kört!

Men tack vare Jesus och vad Han har gjort, så finns nåden. Nåden är att Du är frikänd - om Du vill! Om Du vill räkna med Jesus.

Och i sällskap med Nåden går Hoppet - ett halvt steg efter.  Därför att på nåd följer hopp.  Det finns hopp, medvandrare.

Många och tjocka böcker talar ett annat språk. De predikar att vi är fast i våra gärningar. Det egendomliga är, att de flesta av dessa böcker är helt sekulariserade. Alltså inte innehåller  ett pip av kristen moral. Man kunde ju ha väntat sig att de som predikar att vi är fast i våra gärningar och synder - skulle vara typ väckelsepredikanter. Icke! Dessa böcker och deras författare

är levande inmurade i "icke-nåd".  Sin egen icke-nåd som de predikar för både kristna och hedningar.

Men Du käre vän kan själv göra ett  enkelt  test  för  att  få  veta  sanningen.

Bestäm Dig för att vilja veta - en gång för alla. Säg:  Jag vill veta om Du finns, Gud. Är det sant att tron på Jesus ger nåd?

Välkommen igen när Du har gjort det.

Och ha sedan en underbar dag.

 Rolf 

Hej - det är Rolf.

Tyvärr kan jag inte skriva varje dag. Men här kommer ett inlägg.

Har Du upplevt att en sångare på en CD plötsligt sjunger BA BA BA BA BA BA och

Du måste rusa fram och ta ur skivan och rengöra den. Det har jag. Jag kallar det BaBaBa-sjuka.

Tekniken kan vara underbar men också lynnig ibland. Det kan driva en till förtvivlan.

Vi hade en Ford Granada med lite raggarkänsla och lite för stort batteri. Batteriet satt lite löst. Jag hade glömt skruva i två skruvar ordentligt.  Vad hände? Mitt i skogen mitt i natten utan gatlyktor stannar bilen och allt slocknar. Beckmörkt _ sannerligen. Vid elvasnåret i mörköga augustinatten.   Och tysssst!

Det blev min fru som kom på felet. En ficklampa och en skiftnyckel - och saken var grejad. Men de nattsvarta minuter - på flera sätt - som föregick den ljusa idén, var jag långt nere i förtvivlans brunn. En liten detalj.

Drabbar liknande saker människokroppen så kan det vara adjö med livet. En propp - motsvarande smuts i förgasaren - kan gå till hjärna eller hjärta och göra slut.

Men man kan också råka ut för ett slags kontaktfel. Om man normalt har bra kontakt med Gud, så kan man plötsligt uppleva att det är tomt och tyst. Och då kan man verkligen bli nere.

Människor som är Guds smorda redskap med nådegåvor, kan känna igen detta. Plötsligt är det inte "ström i väggen" eller "radiokontakt".

Det som har satt sig i förgasaren man vara en bagatell. Inte nödvändigtvis en synd, för Guds barn brukar få sina synder förlåtna ganska snabbt eftersom de kommer ihåg att be om det.

Nej det kan vara att man inte har förlåtit någon ärkeknöl och knölen dessutom inte har bett en om förlåtelse ens. "Förlåt oss våra skulder, såsom och vi förlåta dem oss skyldiga äro". Gud är noga med det. Och Han kan stänga av strömmen om vi inte vill förlåta.

Eller - det kan gälla att man rensar kanalerna från gammalt sot. Du som känner igen detta, vet vad jag talar om.

När hindret är borta kommer strömmen tillbaka och kontakten är återupprättad.

Prova får Du se!

Ha en bra dag! Rolf

  ||Hej! Rolf igen.
Igår frågade jag om jag fick ge Dig en uppgift. Och det blev följande:
Kan Du tänka Dig att ha en uppgift att lösa till i morgon? Det är uppgiften att försöka beskriva
Dig själv. I alla fall beskriva "Dig själv" för Dig själv. Hurdan är Du att leva med? Älskar Du
någon? Älskar Du Dig själv också? Hatar Du någon? Och varför hatar Du den personen? Vad
anser Du om livet? Svaren behöver inte jag ha - det är Du själv som ska veta svaren till i morgon.
Är det OK? Ha en bra dag... önskar

Jag undrar förstås om Du har tänkt efter. Du behöver ju inte svara någon annan än Dig själv.
Hurdan är Du? På ett ungefär. Hur tror Du andra uppfattar Dig?
Älskar Du någon?  Dig själv till exempel?  En viss egoism kan vara positivt här - om man  menar
att man verkligen gillar sig själv och inte bara tröstgillar sig.
Hatar Du någon?  Eller tycker väldigt illa om? Har han eller hon gjort något oförlåtligt. Och
aldrig försökt be om förlåtelse.
Sådant hat eller bitterhet äter på ens personlighet, som man förr sade att kräftan gjorde. (cancern)
Men sånt går att bota. Både själva hatet och den  insides bitterheten och uppätningen går att bota.
Medicinen kan vara mycket besk, men det är helt effektiv. Förlåt vederbörande!  Jamen det går
inte säger  Du. Inte honom! Inte henne!
Nej det kan Du inte själv.  Dina känslor tar överhanden. Det gör de alltid.
Men nu är det dags för mig  att ”komma rusande” med det där namnet på fem bokstäver. Du har
förstås redan gissat att jag som kristen tänker på Jesus. Ja han är min bäste vän så hur skulle jag
kunna lämna honom utanför detta?
Han vet givetvis att Du inte klarar det med Dina känslor. Tala bara om för honom att Du tänker
förlåta, så hjälper han dig.  ”Jag tänker förlåta Pelle eller Lisa för han eller hon har burit sig så
illa åt mot mig  och inte ens har bett mig om förlåtelse.”
Ge det tid.  Säg t.ex en månad. Säg innan Du lägger dej: Jag förlåter Pelle. Jag förlåter Lisa! Läg
gärna till ”I Jesu namn” .   Och skriv gärna till mig sedan och berätta hur det gick och vad som
hände.   Godnatt eller god morgon beroende på hur det är!!!

Rolf

Hej!

Har Du legat vaken en lång stund eller kanske flera timmar och känt tankarna mala utan någon möjlighet att kontrollera dem eller  bara försökt få sova?  Du är inte ensam. Jag har också känt det så rätt många gånger.

Mitt mesta botemedel har varit att sitta vid datorn och skriva eller för all del surfa. Fast några gånger har resultatet varit att stirra på en tom skärm. En skärm som det är meningen att jag ska fylla med meningsfullt innehåll. Så det är bäst att vara laddad med innehåll när man stiger upp. Ofta kan man vara å sin vakt. Man tänker inte släppa in några uppmuntrande hälsnings- ord. Jag är väl på  vilket  humör jag vill!! Kom inte och försök muntra upp mig med några klämkäcka fraser! --- Mjoo förresten, gör det! Fråga mig hur det känns! Då är jag beredd med ett bedövande svar! Mitt i planeten. Ja innerst inne VILL jag höra  att nån bryr sig.  Jag  v i l l   det!  Jag vill veta att det finns nån i andra änden, liksom. En som skriver. Eller en som också läser och letar efter en enda kotte som bryr sig.  

Då kan jag tala om att jag bryr mig. Jag är intresserad. Jag vet ungefär hur det kan kännas. Att riktigt sätta sig in hur en viss annan person har det - det klarar inte jag. Men jag har empati och jag har en viss förmåga att sätta mig in i  lite hur andra har det.

Något patentsvar har jag inte, men ett svar brukar jag i alla fall försöka åstadkomma. Fast om man ska ge ett svar, är det ju lyckat om man vet vad man ska svara på. Det är kanske bäst att vänta med svaret och få småprata lite i stället. Fast det är ju också en knepig modell när man som vi inte kan ha en dialog.  Om Du inte har läst den här bloggen förut, så vet Du inte att jag är kristen. Och jag är man och har fyllt 71.  Men det betyder inte att jag kommer rusande med ett namn på fem bokstäver. Det betyder att jag gärna skulle vilja lyssna -  om jag nu kunde höra din röst.  Det är ju faktiskt Du som är i lyssnarsituationen. 

Kan Du tänka Dig att ha en uppgift att lösa till i morgon?  Det är uppgiften

att försöka beskriva Dig själv. I alla fall beskriva "Dig själv" för Dig själv.

Hurdan är Du att leva med? Älskar Du någon? Älskar Du Dig själv också?

Hatar Du någon? Och varöf hatar Du den personen? Och är det Dig själv, så varför?  Vad anser Du om livet?  Svaren behöver inte jag ha - det är Du själv som ska veta svaren till i morgon.  Är det OK?     Ha en bra dag... önskar

Rolf

Hej!

Rolf igen!

Jag vill tala om ett nytt hopp igen!  

Jag och min fru Eva har varit i Falun. Där var vi med i en mycket speciell grej, som hette Hopp För Sverige. I Falun finns riksskidbacken som har synts i TV i flera sammanhang.  Hopp för Sverige - det är en ordlek.  I  Falun

gör man hopp i backen. Vi bad för Sverige - om hopp.

Den svenska synden är ju bekant i hela världen. Man syftar ju då allra mest på den sexuella lössläpptheten i vårt land.  "Svenska" förhållanden har blivit identiskt med promiskuösa förhållanden.  Vårt brott mot fjärde budet har gett oss vanrykte i världen. Alltså budet Du skall icke begå äktenskapsbrott.

Gud menar allvar med alla bud.  Men det finns fler.  Jag  tror  Du  kan  minst

ett par tre till. Inte stjäla, inte dräpa, inte förtala (åttonde), inte vara avundsjuk (hava begärelse till).

Men det finns en synd som många inte alls tänker på. Den finns inte direkt nämnt som brott mot ett bud. Det är otron. Att inte alls tro på Gud. Det vill säga varken tro att Han existerar  e l l e r   erkänna Honom som Gud och Herre. 

Otron har satt vårt land i en speciell ställning. Vi har inte lika många invånare i Sverige. Därför kan vår statistik på mord och råhet  och  våld  och

bristande kvinnofrid och allt annat elände bli rätt skev. Men om man tar vår statistik på dessa saker i förhållande till antalet personer, så är vi visst det värsta landet i världen.

Hopp för Sverige arrangerades av en mc-klubb som heter Jesus My LORD, som hyrde skidstadion redan i januari.  MC-klubbar för tanken  till Hell´s Angels och liknande namn. Men det här är bibliskt kristna knuttar som verkligen vet vad det handlar om.  De är  inga märkvärdiga människor, men de vet vad Gud står för. Flera har varit nere i droger och sprit. Men de har mött Jesus och blivit frälsta.

Jag har själv fått förbön på denna konferens. Jag var tom och torr som ett avlövat träd, men Gud fyllde mig med helt ny  "kräm" på de cirka 15 minuter det varade. Jag är faktiskt jättelycklig  och jag ber Gud fylla på mig varenda stund. Jag vill ALDRIG bli av med dessa välsignelser.

Men Hopp för Sverige är också bön - att verkligen Be för vårt fosterland.

Vi älskar ju Sverige!! Vi vill att tusentals och ännu fler ska möta Jesus - möta Gud. Att gamla Svedala ska repa sig igen.  Var med mej och be om Det!

Rolf

Hej!

För några dar sen skrev jag om att prata med Gud - att be.

Och så tänkte jag att om jag vågade skriva BE så skulle jag känna hur järnridån bara rasslade ner i golvet med en skräll. Hos en massa människor.

Be!! Och GUD - och sånt!

Jamen det finns ju inte. Gud finns ju inte. Får jag höra alltså.

Ja eftersom jag själv tror på Gud så försöker jag tänka mig i min mänskliga svaghet hur Gud - den som jag nu verkligen tror på - ska KÄNNA det när en del människor är så fast i sin förnekelse att

de nästan får hjärtsnörp av att bara höra och läsa ord som Gud med stort G och ordet be och bön.

Hur ska det kännas för Honom då? Jag tror inte folk fattar det. De är så fast i detta att Gud bara KAN inte finnas, så de kan inte tänka sig in bara i en sekund,att om Gud nu f i n n s (vilket Han gör!) så blir Han ju verkligen sårad. Om jag kunde tänka mig in i att ha varit den som hade skapat människor och dom sen inte ens tror att jag f inns, så hade jag blivit jättesårad och arg som ett bi!

Han tänker och Han säger detta. Den följande parentesen är min: Vem ska jag skicka (DÅ?!) Vem vill vara språkrör för mej? (Bibeln: Vara vår budbärare?)

Hur ska jag ens kunna förmedla en enda tanke till människorna? Jag skulle sitta där i min himmel och spana om det fanns en enda kotte som trodde, en som kunde skicka vidare till andra att jag fanns, om det nu alltså vore jag. Befängd tanke att sätta sej in i Guds ställe, men jag gör det för att få Dig att förstå själva tankegången. Jag är själv mindre än en myra i skapelsen men jag tänker ofta på det där viset. Hur ska Han känna det?

Ändå är Han tålmodig fast Han antagligen måste ha blivit rätt irriterad vid det här laget.

I bibeln står det långmodig i stället, med tillägget: "och stor i mildhet".

Det är väl att det är Gud som är Gud, för en människa skulle inte haft det tålamodet.

"Jamen vad är detta för trams! Gud f inns inte, så är det bara!"

Så sa Gustav, en gammal kompis till mej för cirka två år sedan. Nu är han död och vet betydligt bättre.

Ha det bra!

Rolf

Hej!

Det är Rolf igen!

Jag tänker inte lägga ner bloggen, utan bara tala om att jag och min fru ska åka på SEMESTER - eller vad det nu kallas, när man  är  pensionär  och  vill  ha  lite  ledigt.

Jag kommer igen sådär på måndag, tisdag.

Ha det så bra till dess!

Rolf

PS

Förresten!

Jag ser att jag får en del besök. Det skulle vara roligt att höra av Er någon gång

via mail eller kommentarer. Välkomna. Rolf

Idag - -

--- ska det handla om att vara beroende - eller kunna välja själv.

En slav längtar efter frihet. Om han inte har gett upp livsviljan. Resignerat. Den som är beroende av något har det lite som en slav. Det behöver inte vara droger, alkohol eller röka. Det räcker med vanliga inrotade vanor - tyngre eller lättare.

Ibland är det skönt att bryta även lätta vanor. En liten liten picknick på en gräsmatta i stället för att bara dyka på den stora disken eller matlagningen. Eller - välja en bra bok istället för TV.

Självklart är vissa val lättare än andra att göra. Det roliga är lätt att välja. Men hur är det med det som man inte vet så mycket om, ännu? Är det lätt eller svårt att välja i stället för det vanliga?

Jag menar nu med dessa val inte direkt vardagslivet som rullar på med en massa små val, som man knappt tänker på. Snarare menar jag de val man måste stanna upp inför. Och tänka. Antingen en halv minut eller en hel dag.

Men - själva möjligheten att göra ett eget val fyller i alla fall MIG med livsglädje.

Att leva utan val kan vara liksom kvävande. Jag har hört om en vetenskapsman som hade loppor i en rätt stor plastburk. Han satte in ett extra tak, så att lopporna bara kunde hoppa dyrgt en decimeter innan de slog i taket. Sedan tog han bort extrataket. Men lopporna fortsatte hoppa bara den dryg decimeter.

Vad säger detta oss? Vi kan bli så lamslagna av att sakna valmöjligheter ("att hoppa så högt vi kan") så att vi inte väljer, ens när vi har chansen. Jag tror det kan vara nödvändigt för livsviljan att få kunna välja. I min andra blogg - Om Gud Finns (länk dit finns här bredvid) - kan Du läsa idag om vilka val man kan göra.

Hej! Ha det bra och gör bra val!

Rolf